Idag har vi varit på kliniskt tränings centrum och påbörjat en inlärning av diverse nålaktiviteter. Dock kan jag inte riktigt känna att sticka en plastrumpa med en intramuskulär spruta är på riktigt. Hur ska jag våga hugga någon i rumpan i verkligheten? Tänk om jag fegar ur?
Alla säger att de haft liknande känslor innan de blev sjuksköterskor, precis som om det ska hjälpa, det gäller ju att få någon j.vla tro på sig själv och sin egen förmåga! Sen ska det ju faktiskt vara en patient med i det hela. Vem f.n vill ha en student ståendes där med skakig hand beredd att sticka? Tur att det finns snälla personer i alla fall......
En "bra" sak med dagen var den vackra M, vilka händer och vilka läppar. Och ådrorna, vilka vener, jag ville bara ta min nål och penetrera och.......mmm...
Fick höra att jag såg djurisk och vild ut när jag kom ut från rummet där vi övade att sätta nål, kanske har jag ändå tittat på Buffy lite för mycket.
Fått blodad tand så att säga.
No comments:
Post a Comment