Lagom ledsen..

Satt idag på bussen till jobbet och hade en inre syn. Synen bestod av min egen dödsdom i form av cancer och hur det skulle förändra mitt liv. Jag vet att jag är besynnerlig och knasig men satt där på bussen med tårar i ögonen och tänkte på alla de fina brev jag skulle skriva till dem jag älskar innan jag dog. SJUKT!! Men på ett sånt där absurt självupptaget sätt väldigt skönt. Renande på något sätt, kanske måste gå igenom detta efter allt som hänt. Känna att någon kommer att sörja mig om jag skulle dö.

Eller så är det bara patetiskt.

Sorgen kommer liksom smygande nu. Som en väsande orm slingrar den sig upp längst mina ådror. Inte har jag det bra i mitt inre inte. Jag behöver något men vet inte vad....

Måste jobba på, inte släppa taget. Vill helst vara hemma, läsandes, vilandes och tv-tittandes. Men det löser ju heller inga av mina problem. Kanske idag bara är en usel och rutten dag, kanske kommer jag må SÅÅÅÅ mycket bättre imorgon....eller inte...